Stoned är Stephen Woolleys regidebut, men han har sedan tidigare gjort sig ett namn som framgångsrik filmarbetare, främst inom produktion. Neil Jordans Breakfast on Pluto, som Woolley samproducerar, är hans 23:e filmprojekt. Woolley har även fungerat som verkställande producent sedan tjugo år tillbaka, på ytterligare ett tjugotal filmer.

Med Intermission och Breakfast on Pluto fortsätter Woolley sitt långtgående partnerskap med regissören Neil Jordan, vilket startade i och med 1983 års The Company of Wolves – Nattens vargar (The Company of Wolves) och sedan har omfattat filmerna The Actors (med Michael Caine och Dylan Moran), The Good Chief, Oscarsnominerade Slutet på historien (The End of the Affair), Michael Collins och En vampyrs bekännelse (Interview with the Vampire), Oscarsvinnaren The Crying Game, Mona Lisa, Snacka om spöken (High Spirits), The Miracle och Butcher Boy (The Butcher Boy).

Stephen Woolleys karriär inom filmen började 1976 på biografen Screen on the Green i London där han sålde biljetter, glass, visade film och hjälpte till att driva biografen. Senare tog han över och drev biografen The Scala i egen regi, och vann uppmärksamhet och berömdes för sin egensinniga, originella biosättning. Under denna period recenserade han också film, hjälpte till att ge ut en filmtidning och producerade en tv-serie för Channel 4, The Worst of Hollywood.

1982 lanserade Woolley videodistributionsbolaget Palace Video tillsammans med Nik Powell, och släppte titlar som David Lynchs Eraserhead (1977) och István Szabós Mephisto (1981). Ett år senare lyckades bolaget etablera sig som biofilmsdistributör och kom att köpa upp, marknadsföra och ge ut runt 250 independentfilmer och europeiska filmer, från Diva (1981, regi Jean-Jaqcues Beineix) till Rob Reiners När Harry mötte Sally (When Harry Met Sally, 1989).

Under denna period började Stephen Woolleys karriär som producent att blomstra, med filmer som den kontroversiella Absolute Beginners med David Bowie, Patsy Kensit, Ray Davies och James Fox i huvudrollerna, danskomedin Shag (1989, regi Zelda Barron), för vilken Bridget Fonda nominerades till en Golden Globe; och Skandalen (Scandal, 1989, regi Michael Caton-Jones), med Joanne Whalley-Kilmer, Bridget Fonda och John Hurt, vann både kritikernas och publikens hjärtan.

Woolley arbetade även som verkställande producent på filmer som Richard Stanleys Hardware (1990) och Dust Devil (1992), liksom Waterland (1992, regi Stephen Gyllenhaal) med Jeremy Irons i en av rollerna, och Terence Davies Neonbibeln (The Neon Bible, 1995). 1992 belönades Woolley av Producer’s Guild of America för sitt arbete med The Crying Game (Woolley, som utnämndes som Producer of the Year, nominerades senare även till en Oscar för samma film).

Efter detta jobbade han på Backbeat (1994, regi Iain Softley), och med Hollow Reed (1996, regi Angela Pope), Fever Pitch – En i laget (Fever Pitch, 1997, regi David Evans), Little Voice (1998, regi Mark Herman), och Purely Belter (2000, regi Mark Herman). 2003 filmade Woolley Intermission på Irland, med Colin Farrell, Kelly MacDonald och Cillian Murphy i huvudrollerna.

Woolley satt ända till nyligen som ordförande för BAFTA:s filmkommitté, i vilken han varit medlem sedan tio år, och spelat en fundamental roll i utvecklingen och moderniseringen av British Academy. Han är även medlem i den amerikanska Oscarsjuryn. 2002 startade Woolley Number 9 Films tillsammans med Elizabeth Karlsen.

De har hittills producerat Mrs. Harris (2005, regi Phyllis Nagy), med Annette Bening och Ben Kingsley i huvudrollerna, Breakfast on Pluto (2005, regi Neil Jordan) och kommer snart att sätta igång med produktionen av When Did You Last See Your Father, baserad på Blake Morrisons bok och med Jonny Lee Miller och David Morrissey i rollerna. Bolaget kommer även att producera How to Lose Friends & Alienate People, baserad på Toby Youngs uppmärksammade självbiografi.

Stephen Woolley, filmografi i urval

2005 Stoned (regi, producent)

2005 Breakfast on Pluto (producent, regi Neil Jordan)

2004 Return to Sender (exekutiv producent, producent, regi Bille August)

2003 Intermission (producent, regi John Crowley)

2000 Purely Belter (exekutiv producent, regi Mark Herman)

1999 Slutet på historien (The End of the Affair) (producent, regi Neil Jordan)

1998 Little Voice (exekutiv producent, regi Mark Herman)

1997 Dygnet runt (24 7: Twenty Four Seven) (exekutiv producent, regi Shane Meadows)

1997 Butcher Boy (The Butcher Boy) (producent, regi Neil Jordan)

1997 Fever Pitch – En i laget (Fever Pitch) (producent, regi David Evans)

1996 Michael Collins (producent, regi Neil Jordan)

1994 En vampyrs bekännelse (Interview with the Vampire) (producent, regi Neil Jordan)

1994 Backbeat (producent, regi Iain Softley)

1992 The Crying Game (producent, regi Neil Jordan)

1991 Ont blod i Harlem (A Rage in Harlem) (producent, regi Bill Duke)

1989 Shag (producent, regi Zelda Barron)

1989 Skandalen (Scandal) (producent, regi Michael Caton-Jones)

1986 Mona Lisa (producent, regi Neil Jordan)

1986 Absolute Beginners (producent, regi Julien Temple)